Men händelsen som nämns i enrutingen var ett resultat av mina starka försvarsmekanismer och att jag just hamnade i en situation som jag tyckte var obehaglig men jag kunde inte fly eftersom jag var på jobbet. Vill visa på att när man vart med om nått svårt så kan de där försvarsmekanismerna kicka igång på så "små" saker också. Jag minns att jag kände mig som att jag blev trängd i ett hörn typ då jag verkligen inte ville gå på en dejt, ville säga nej men jag fick inte fram något.
Nu när jag ser tillbaka på situationen så kan jag inte sätta mig in i hur jag kunde reagera såpass starkt, och hur dåligt jag mådde. Men min kropp gillade verkligen inte den situationen och därav panikattacken. Jag hade inte kommit så långt i terapin än med att bearbeta den destruktiva relationen.. men det känns ändå kul att kunna se tillbaka och se hur mycket det förbättrats från den situationen till idag. Det känns ibland som att det aldrig blir bättre för att man fortfarande har alla dessa problem som skapats från den destruktiva relationen, men när man väl ser tillbaka så har man ju faktiskt gjort massa framsteg. Det har krävts mycket, men man tar sig ständigt framåt!
Det konstiga är att denna enrutingen var faktiskt en av de jobbigaste jag gjort. Jag tycker nog fortfarande den situationen är lite jobbig att ens tänka på men jag tycker ändå den är en av mina bättre enrutingar. Jag ser ju det komiska i situationen också haha.
Men det var kul att leka lite med detaljer! Typ som att göra påsen genomskinlig så att man ser innehållet och alla butikerna! Sen var det kul att leka lite med ansiktsuttrycken! Väldigt kul ruta att rita ändå!
Manuset tog två dagar att komma på.. det var verkligen en seg process att få ihop denna rutan. Men då är det ju också extra kul att man är nöjd över resultatet. Men jag tänker att huvudsaken är att man tycker det är kul :)
Ha en fin helg!
Jättefin bild och fina detaljer! :) Påsen var en riktig fin detalj. Och duktigt att du jobbat med bilden när det kändes jobbigt. Alla reagerar olika och ibland reagerar man starkt på "småsaker". Men jag tänker att det alltid finns en anledning till ens reaktion. Hur stor eller liten den än är. Allas försvarsmekanismer utspelar sig olika och det här vad din. En reaktion som kanske uppfattas som konstig av andra kan uppfattas som normal av andra också. Jag förstår din reaktion. <3
SvaraRaderaFine detaljer! Og sikke en situation, sejt at du nu ser det komiske i det - for det er lidt sjovt at man "bliver nødt til" at dræbe sin farmor eller skifte job pga dårlige dates :-) Sejt gået!
SvaraRadera