Nadine Bergqvist Vecka 38

Hej!

Denna vecka har varit en svacka för mig. Det började med att jag fick ett väldigt jobbigt besked från sjukhuset. Jag lider av långvarig smärta som inte går över. Under 2 års tid har det varit mitt mål att så fort jag får ordentlig vård så kommer allt att bli som vanligt igen. Det har varit mitt hopp. Det som fått mig att fortsätta kämpa. 

Denna vecka fick jag äntligen tid till smärtenheten. De var väldigt ärliga med mig. "Du kanske aldrig blir helt smärtfri". De sa det så sakligt. Som om det inte var någonting. Jag bröt ihop framför dem för jag kände det som att jag precis förlorat allt jag jobbat så hårt för. De berätta dessutom att det är väldigt vana vid patienter som bryter ihop framför dem. Det kändes inte bättre kan jag säga. 

Hur som helst. Efter att få ha hört en sådan sak så förlorade jag väldigt mycket ork. När jag kom hem orkade jag knappt lyfta pennan. Min energi har varit helt borta den här veckan. Jag har känt enorm stress och trötthet. Så tyvärr måste jag säga att till skillnad från förra veckan så har inte den här veckan alls varit bra för mitt konstnärliga. Produktiviteten har varit låg. 

Det jag har gjort den här veckan är att läsa en del blogginlägg och lyssnat på föreläsningen om "Elias Ericson, psykisk ohälsa och HBTQ"  Sedan har jag tecknat fram den här. Det är ännu en karaktär design. 

Min huvudperson "Raring" tillhör en sjöjungfru art som kallas för Undine. Jag undrar om det inte var denna sjöjungfru art som H.C Andersen kanske tog inspiration från när han skapade "Den lilla sjöjungfrun". Arten Undine är nämligen nordisk enligt mina källor och just dens främsta kännetecken är att den dör ifall dens älskade är otrogen. Den behöver hälften av en människas själ för att leva. När människan är otrogen så förlorar sjövarelsen sin själ och dör. Låter inte det lite liknande till "den lilla sjöjungfrun"? Just det här med att sjöjungfrun satsar sitt liv och väljer människan en annan så är det kört. Min teckning är min tolkning av dessa varelser. Min tolkning är helt enligt min fantasi och är inte meningen att följa mytologin till punkt och pricka. Jag tar mig lite konstnärliga friheter också i hur jag tolkar varelsen. 

Oroa er inte för mig angående min smärta. Läkarna sa ändå att behandlingen oftast hjälper patienterna att få tillbaka ett någorlunda normalt liv. Kanske inte smärtfritt, men ändå så pass att man inte märker av den så mycket. Det är ju alltid något. Så mitt nya mål är att åtminstone "bli bättre". Det kommer fortfarande kännas tufft. Men vad gör man? 

Vecka 39 planerar jag att skriva ett manus. Det kommer bli mer fokus på att skriva än att teckna. Detta är planen iallafall.