Linda v.35


Hej!

Den här veckan tecknade jag lite på hur jag kunde uppleva det när jag var på väg att få eller hade ett epilepsianfall. Vad många inte vet är att det finns så många olika typer av anfall och inte endast grandmal (Som numera kallas för tonisk-kloniska anfall. Det är när man krampar). Jag kunde ha grandmal men för det mesta hade jag frånvaroanfall med stora minnesluckor flera gånger om dagen. Och även förlorad kontroll av motoriken på olika sätt. Det dränerade all min energi. Jag hade känningar (stadiet innan anfall) under större delar av dagarna och visste inte alltid när anfallen skulle komma. Det kunde gå åt båda hållen. Ibland bröt inte känningarna ut till anfall. Ibland kom de plötsligt utan förvarning och ibland kom minnesluckorna utan förvarning. Jag stirrade rakt ut utan att folk fick kontakt med mig.

Bilden jag ritat representerar hur jag kunde uppleva det. Känningarna, stadiet innan de stora anfallen och även under anfall. Jag sögs in i en ”bubbla” och när minnesproblemen inte hade satts igång än så kunde jag höra saker runt omkring mig men väldigt avlägset. Därav ”bubblan”. Därför ritade jag svart runt bilden. (Hade först tänkt att klippa bort biten där det svarta är nu men färglägga svart istället för att klippa bort blev bra tänkte jag.)
Det som händer under ett anfall är en ”kortslutning” i hjärnan. Tillfällig störning i hjärnans elektriska funktion. Och där kommer blixtarna in i bilden. ("Rolig" grej jag just kom att tänka på. Innan jag visste hur anfall funkade med det elektriska osv. Under ett stort frånvaroanfall för många år sen sa jag till min mamma att det känds elektriskt och det mindes jag inte alls. Det fick jag berättat. Roligt att det typ stämde. :P)
Vad jag vill få fram i bilden är förvirringen man kan känna under ett anfall. Att man känner sig fångad. Stirrandet utan kontakt. Känslan att nåt händer i hjärnan (blixtarna). Och rädslan många kan känna pga förlorad kontroll. Jag ritar på papper och i gråskala med Promarkers. Jag gillar att ha nån detalj i färg så det sticker ut. Jag tycker det ser charmigt ut när man ser att det är gjort för hand. :)
Nu när jag skrivit det här och blivit påmind på hur det var är jag extremt tacksam att hjärnoperatioen faktiskt funkade. :D

Jag har ingen scanner så fick ta kort med min telefon.




Jag har svårt att läsa långa texter och komma ihåg vad jag läst så jag måste alltid läsa om 110 gånger. Mitt arbetsminne är inte det bästa och att hålla koncentrationen är typ noll vissa dagar. Så jag ska försöka läsa och kommentera så gott jag kan på era blogginlägg. Ville bara säga det så ni inte tror att jag struntar i det av lathet från min sida. Tar bara så lång tid och energi eftersom jag måste läsa om så många gånger för att minnas vad jag precis läst. :P Jag har mina bra dagar och ibland inte. 

Kommentarer

  1. starkt! jag gillar också när man ser att det är handgjort!

    SvaraRadera
  2. Väldigt bra bild och förklarat, det är bra, intressant och viktigt att få läsa om detta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Vad glad jag blir. :)

      Radera
  3. Talande bild, ser fram emot att se mer. Ta läsandet i din takt (hälsar dyslektikern)! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Och tack. (Hälsar dyslektikern också)

      Radera
  4. Tack för delandet av din epilepsierfarenhet. Gillar bilden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag är glad att folk visar intresse. :)

      Radera
  5. Jag älskar också handtecknade bilder och färgläggning. Vilken träffande bild där du beskriver ett epilepsianfall. Viktigt och intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att jag lyckades göra den träffande. :D Tack!

      Radera

Skicka en kommentar